Ny lag om registerkontroll i äldreomsorgen: det här gäller från 1 mars 2026

Den 1 mars 2026 trädde lagen (2026:43) om registerkontroll vid arbete i hemmet åt äldre personer eller vuxna personer med funktionsnedsättning i kraft. Den ger kommuner och privata utförare rätt att begära att den som erbjuds anställning i till exempel hemtjänst, hemsjukvård eller personlig assistans visar upp ett utdrag ur både belastningsregistret och misstankeregistret. Kontrollen är en möjlighet för arbetsgivaren, inte en skyldighet. Utdraget får vara högst sex månader gammalt, och arbetsgivaren får inte spara det, bara anteckna att det har visats upp.

Skola, förskola, HVB-hem och LSS-verksamhet för barn har länge haft egna regler om registerkontroll, medan äldreomsorgen stått utan. Nu finns ett tydligt lagstöd även där. Här går vi igenom vad lagen faktiskt säger, vilka som omfattas och hur kontrollen går till i praktiken.

Varför kom lagen?

Riksdagen beslutade den 28 januari 2026 att anta regeringens förslag i propositionen Utökade registerkontroller vid anställning i kommun (prop. 2025/26:61). Syftet är att förhindra att personer med brottslig bakgrund anställs i verksamheter där de möter särskilt utsatta människor, ofta ensamma och i sina egna hem. Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje sammanfattade det så här i regeringens pressmeddelande: ”Äldre ska kunna känna sig trygga och säkra med den personal man släpper in i sitt egna hem.”

Beslutet var ett paket med två nya lagar och flera lagändringar, alla i kraft 1 mars 2026. Utöver lagen om arbete i hemmet (2026:43) infördes en lag som låter kommuner kontrollera personer som erbjuds ledande befattningar (2026:44), och reglerna för den som arbetar med barn skärptes.

Vilka verksamheter och roller omfattas?

Lagen gäller den som erbjuds en anställning för att utföra insatser i hemmet åt äldre personer eller åt vuxna personer med funktionsnedsättning. Med insatser i hemmet menas insatser i den enskildes hem eller annat boende enligt socialtjänstlagen, LSS eller 12 kap. hälso- och sjukvårdslagen, samt korttidsvistelse utanför hemmet enligt LSS. I praktiken handlar det om bland annat:

• hemtjänst och hemvård
• kommunal hemsjukvård
• boendestöd och andra insatser enligt socialtjänstlagen i hemmet
• LSS-insatser för vuxna, inklusive korttidsvistelse
• personlig assistans

Tre saker är lätta att missa. För det första omfattas privata utförare på samma sätt som kommuner, lagen talar om ”kommun eller annan verksamhetsutövare”. För det andra gäller rätten att begära utdrag inte bara vid nyanställning, utan även när någon som redan är anställd, har ett uppdrag eller gör praktik tilldelas sådana arbetsuppgifter. För det tredje har den som själv beviljats personlig assistans fått en egen rätt att begära utdrag av den som erbjuds anställning som personlig assistent.

Måste arbetsgivare kontrollera, eller får de?

Lagen säger ”får begära”. Det är alltså en möjlighet, inte en skyldighet. En kommun eller privat utförare som vill kontrollera har nu lagstöd för det, men den som avstår bryter inte mot lagen.

Det här skiljer äldreomsorgen från exempelvis skolan och HVB-hemmen, där registerkontroll är obligatorisk. Regeringen har samtidigt varit tydlig med att frågan inte är färdig: en statlig utredning om bakgrundskontroller (dir. 2025:83) arbetar vidare med bland annat obligatoriska kontroller och kontroller under pågående anställning, med redovisning i mars 2027. Den som bygger upp sina rutiner nu gör det klokt i att räkna med att kraven kan skärpas.

Vad visar det nya utdraget?

Polisen har tagit fram en särskild utdragstyp för den här lagen: utdrag för arbete i hemmet med äldre och personer med funktionsnedsättning. Det är ett begränsat utdrag, alltså smalare än det fullständiga utdrag man kan begära om sig själv, men bredare på ett intressant sätt: brottskatalogen är anpassad efter riskerna i arbete hemma hos utsatta vuxna.

Utdraget ur belastningsregistret visar domar och strafförelägganden för bland annat mord, dråp, misshandel och grov misshandel, människorov, olaga frihetsberövande, olaga tvång, olaga hot, sexualbrott, stöld, grov stöld, rån, bedrägeri, utpressning, narkotikabrott, penningtvättsbrott, terroristbrott och vapenbrott. Exakt vilka brott som ingår styrs av 22 § förordningen (1999:1134) om belastningsregister.

Att stöld och bedrägeri finns med är värt att stanna vid. De brotten ingår inte i det begränsade utdrag som används för arbete med barn i föreningslivet, och detsamma gäller penningtvättsbrott. En rimlig tolkning är att katalogen anpassats efter vad äldre personer i hemmiljö är särskilt utsatta för, där ekonomisk brottslighet är en verklig risk.

Dessutom omfattar kontrollen misstankeregistret. I det utdraget syns brottsmisstankar där åtal har väckts. En person kan alltså ha ett tomt belastningsregister men en pågående åtalad brottsmisstanke, och det fångar den här kontrollen upp.

Så går kontrollen till i praktiken

Det är den arbetssökande själv som beställer utdraget från Polisen, via e-tjänst med e-legitimation eller med blankett. Enligt Polisen kan handläggningen ta upp till två veckor från komplett ansökan, så den som rekryterar bör be kandidaten beställa utdraget tidigt i processen.

När utdraget kommer visar kandidaten upp det. Sedan gäller strikta regler för hanteringen:

• Utdraget får vara högst sex månader gammalt när det visas upp.
• Arbetsgivaren får inte behålla utdraget, kopiera det eller anteckna något om innehållet.
• Det enda som får dokumenteras är en anteckning om att utdraget har visats upp.

Dokumentationsförbudet finns där för att skydda den enskildes integritet, men det skapar ett praktiskt problem för verksamheter med många anställda: hur håller man ordning på vem som är kontrollerad och när det är dags igen, utan att bygga register man inte får bygga? Det är precis den sortens administration som Registercentralen automatiserar, med påminnelser, äkthetskontroll och en samlad bild av läget, utan att verksamheten behöver lagra några utdrag.

Vad bör verksamheter göra nu?

Lagen kräver som sagt ingenting av arbetsgivaren. Men vår bedömning är att de flesta verksamheter inom äldreomsorg och funktionshinderomsorg kommer att landa i att kontrollerna är värda att göra, av tre skäl. Anhöriga och biståndshandläggare kommer att börja fråga. Konkurrenter kommer att kontrollera och säga det högt. Och regelverket rör sig tydligt åt ett håll: mot fler kontroller, inte färre.

Ett rimligt första steg är att besluta var kontrollen ska in i er rekryteringsprocess, vem som ansvarar för den och hur ni dokumenterar att den är gjord utan att bryta mot dokumentationsförbudet. Bestäm också i förväg hur ni hanterar en anmärkning: lagen säger inget om vad ett visst innehåll i utdraget ska leda till, den bedömningen är er egen. Läs gärna också om hur länge ett utdrag gäller i olika verksamheter.