Styrelsens ansvar för registerkontroller i föreningen

Det är styrelsen som ytterst ansvarar för att föreningen kontrollerar registerutdrag för alla som har direkt och regelbunden kontakt med barn. Uppgiften kan delegeras till exempelvis en kanslist eller en utsedd ledaransvarig, men ansvaret för att det blir gjort ligger kvar hos styrelsen. Riksidrottsförbundets egen stadgeöversyn är tydlig på båda punkterna: åliggandet att kontrollera registerutdrag ska ligga på föreningens styrelse, med möjlighet att delegera uppgiften, och eftersom styrelsen ansvarar för föreningens verksamhet ligger det yttersta ansvaret för att föreningen agerar också där.

För en styrelseledamot i en idrottsförening är det alltså inte en fråga man kan anta att någon annan äger. Här går vi igenom var kravet kommer ifrån, vad styrelsen får och inte får göra med utdragen, och vad som faktiskt står på spel.

Var kommer kravet ifrån?

Kravet står inte i lag utan i RF:s stadgar, och det är en viktig distinktion. Lagen (2013:852) om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn ger föreningen rätten att begära utdrag: den som erbjuds anställning eller uppdrag med direkt och regelbunden kontakt med barn är skyldig att visa upp ett utdrag om föreningen begär det. Men lagen tvingar inte föreningen att begära.

Det gör däremot RF:s stadgar, för alla föreningar som är anslutna till ett specialidrottsförbund inom RF. Sedan 1 januari 2020 ska föreningar kontrollera registerutdrag, och efter RF-stämman 2025 samlas trygghetskraven i en egen paragraf, 8 kap. 5a §. Den ålägger föreningen tre saker: att begära utdrag av den som anställs eller får uppdrag med direkt och regelbunden kontakt med barn, att vidta lämpliga åtgärder när det har inträffat eller finns indikationer på kränkande handlingar eller andra missförhållanden, och att på begäran återrapportera till förbundet vilka åtgärder som vidtagits. Vilka ledare som ska kontrolleras går vi igenom i artikeln om vilka som måste visa registerutdrag.

Genom medlemskapet är stadgarna bindande för föreningen. Att strunta i registerkontrollerna är alltså ett stadgebrott, även om det inte är ett lagbrott.

Vad får styrelsen dokumentera?

Här gör många föreningar fel åt båda hållen: antingen dokumenterar de för lite och tappar överblicken, eller för mycket och bryter mot lagen.

Regeln är enkel att formulera. Föreningen får dokumentera att ett utdrag har visats upp, med fördel vem som visade det, i vilken roll och när. Föreningen får inte behålla utdraget, kopiera det eller anteckna något om vad som stod i det. Det följer av lagens 5 §, och Polisen och RF säger samma sak i sina vägledningar.

Även dataskyddsreglerna pekar åt samma håll. Integritetsskyddsmyndigheten konstaterar att en rutin där utdraget bara visas upp på papper inte ens omfattas av dataskyddsförordningen, medan den som scannar in utdrag eller registrerar uppgifter om personers brottslighet behandlar personuppgifter med allt vad det kräver. En anteckning om att kontrollen är genomförd, utan något om innehållet, är däremot inte en uppgift om lagöverträdelser. Den enkla rutinen är alltså också den lagliga: titta, anteckna att det är gjort, lämna tillbaka.

Vad händer om det inte sköts?

Konsekvenserna finns på tre nivåer, och de skärps 2027.

Inom idrotten kan specialidrottsförbundet redan i dag varna eller ytterst utesluta en förening som inte uppfyller medlemsvillkoren, dit det hör att följa RF:s stadgar. Från 1 januari 2027 gäller dessutom idrottens nya bestraffningsreglemente, fastställt av RF-stämman 2025. Enligt stämmounderlaget blir det då möjligt att bestraffa föreningar som inte följer trygghetsparagrafen 8 kap. 5a §, med varning eller böter som påföljder, och det är föreningen som kan bestraffas enligt den bestämmelsen, inte enskilda förtroendevalda.

För styrelsens ledamöter personligen gäller föreningsrättens allmänna principer. Ideella föreningar saknar egen lag, men styrelsen förvaltar föreningen på medlemmarnas uppdrag, och årsmötet tar varje år ställning till ansvarsfrihet efter revisorernas granskning. En styrelse som medvetet låtit bli att sköta ett stadgekrav med koppling till barns trygghet riskerar anmärkning i revisionen och nekad ansvarsfrihet, och vid ekonomisk skada för föreningen kan skadeståndsansvar aktualiseras. Det är allmänna principer snarare än specialregler, men de är verkliga.

Och så den nivå som ingen paragraf fångar: händer något i verksamheten för att en kontroll aldrig gjordes är det föreningens namn i tidningen och styrelsen som får svara på frågan varför. Det ansvaret går inte att rösta bort på ett årsmöte.

En rutin som håller i praktiken

RF:s lathund ger två råd som vi ser gör störst skillnad. Det första: utse en eller ett par ansvariga för kontrollen, så att uppgiften har ett namn och inte bara ett ”vi borde”. Det andra: bestäm i förväg hur föreningen agerar om ett utdrag innehåller en anmärkning eller om någon vägrar visa utdrag. RF:s tips är time-out från uppdraget tills frågan är färdighanterad. Att improvisera fram det beslutet när situationen redan uppstått är betydligt svårare.

Till det kommer rytmen. Utdraget får sedan 1 mars 2026 vara högst sex månader gammalt när det visas upp, tidigare gällde ett år, och RF rekommenderar att utdrag visas upp årligen i samband med att ett nytt verksamhetsår inleds, mer om reglerna i artikeln om hur länge ett utdrag gäller. Med 30 eller 40 ledare, varav några byts ut varje säsong, är det administrationen som avgör om rutinen överlever sitt andra år. Det är därför Registercentralen finns: systemet håller reda på vem som är kontrollerad, påminner automatiskt när det är dags igen och ger styrelsen den överblick den är ansvarig för, utan att föreningen behöver hantera eller spara några utdrag. Niklas Belsing, ordförande i Rödeby AIF, beskriver det som att föreningen får ”en bra överblick” samtidigt som det blir enkelt för ledarna att skicka in sina intyg.

För styrelsen är slutsatsen densamma oavsett verktyg: se till att kontrollen är någons uppgift, att den har en fast rytm och att den dokumenteras rätt. Då är det yttersta ansvaret inte längre en risk, utan en rutin.